Sambandet för familjedjuren

Djur ska inte enbart ses som en förlängning av den utsatta kvinnan/partnern, barnet eller den äldre. Familjedjurens utsatthet är ett problem i sig. Djur skräms, skadas, hotas och ibland till och med dödas.

För att verkligen se sambandet måste situationen för alla familjemedlemmar beaktas och även djur påverkas av våld i hemmet. Dels direkt, genom fysiskt och psykiskt våld i olika former. Dels indirekt, genom det psykiska lidande som djuren kan uppleva i en otrygg och oförutsägbar miljö med ständiga konflikter. Mest känsliga för det indirekta våldet är katter, men också hundar. De kan bli rädda för ljud, nervösa och oroliga och ien del fall också aggressiva.

En form av indirekt våld: att förhindra omsorg
Kvinnan/partnern kan också vara utsatt för ekonomiskt våld, vilket kan innebära att hen inte får spendera pengar på veterinärbesök, försäkringar eller ens det foder hen ser som det bästa.

Mannen/partnern kan isolera kvinnan från sitt djur genom att inte tillåta den våldsutsatta att sätta djurets välmående i centrum. Det innebär att många av dessa djur har eftersatt klo- och pälsvård, är över- eller underviktiga, understimulerade etc.

Genom att inte delta i omsorgen om djuren kan mannen/partnern också få kvinnan att skynda sig hem efter jobbet och i en mening frivilligt isolera sig för att kunna möta djurets behov. Med andra ord finns det ett ständigt underliggande hot om bristande djurvälfärd som den utsatta har att förhålla sig till. Det kan leda till otrygghet både för djuren och den våldsutsatta.

Fysiskt våld

Det faktiska fysiska våldet mot djuren sker oftast inför den utsatta kvinnan/partnern och eventuella barn som avskräckande exempel och för att fungera som bestraffning av människan. Våld mot djur är sällan en engångsföreteelse utan sker oftast återkommande och över tid. Det händer att djur som utsätts för våldet avlider av sina skador. Ett sätt att döda djuret är att vända sig till en veterinärklinik och låta avliva det.

Se Sambandet har tagit fram en manual med frågor man som yrkesperson kan använda dig av för att ta reda på vad mannen/partnern gjort mot djuret. I manualen finns också uppgifter om vart man ska vända sig och hur man kan agera för att kunna ge både kvinnan och djuret hjälp.

Dumpning av djur

Ytterligare ett sätt att utsätta djur är att ta med djuret ut i en främmande skog, till en främmande plats och lämna det där. I något fall har djuret till och med bundits fast vid ett träd och lämnats att dö. Djur har också dumpats på motorvägar och riskerar då självklart att bli överkörda.

Att upptäcka och hjälpa drabbade djur

När det finns flera djur i hushållet riktar förövaren vanligtvis in sig på ett av djuren, inte sällan den våldsutsattas favoritkatt eller älsklingskanin. Det innebär att vid ett första besök i hemmet kanske man missar det djur som gått och gömt sig eller inte ser ut att må så bra. I stället ser man flera andra djur som kan verka mer glada och nöjda.

För djur är konsekvenserna av att leva med hot och våld inte enbart fysiska skador. Även beteendeförändringar kan uppstå på grund av den starka stressen. Många gånger behöver en expert, en etolog eller en hundpsykolog, konsulteras för att hjälpa djuret och matte/partner att hantera mer djupgående problem och göra djuret tryggt igen.

Läs forskning, studentuppsatser och ta del av material

I kunskapsbanken har vi samlat information om sambandet.

Se Sambandet tipsar!

  • The National Link Coalitions hemsida finns mängder av studier om sambandet ur olika perspektiv.
  • Skicka ett mail till arkowpets@snip.net för att signa dig för nyhetsbrev. Där redovisas nya studier samt exempel på man kan bemöta våldsutsatta och deras djur.

Vill du bidra till
Se Sambandets arbete?
Bli stödmedlem →